Värkstark med Märta Cullhed Engblom

Intet ont anande gick Sofia med på en igångsättning. Hon hade fått höra att den inte skulle innebära några risker för henne eller barnet, och hon tyckte att det var mindblowing. Om tabletten hon skulle sättas igång med inte kom med några risker – varför gjorde inte fler kvinnor samma sak? Det verkade så enkelt alltihop.
Men det blev allt annat än enkelt.
I stället blev födseln en upplevelse av att sväva mellan liv och död. Som att ligga på en motorväg som ett skadat djur, med bilar forsande förbi. Lämnad ensam med en storm i kroppen och med en behandling hon upplevde som både kränkande och avhumaniserande. Hennes tankar, känslor och önskningar tycktes inte längre spela någon roll.
Till slut låg hon där blottad, uppklippt och fråntagen all känsla av värdighet. Då checkade Sofia ut från världen och det skulle dröja några månader innan hon kom tillbaka.
Del här är del 1 av 2 om Sofias väg till en födsel helt utanför systemet. Mitt syfte är varken att försvara eller fördöma Sofias val. Jag är intresserad av att förstå det, så att vi alla kan lära oss något av det. Vad är det som gör att en kvinna som först sökte sig till den vanliga förlossningsvården till slut valde att föda utanför den?
Här en intressant forskningsöversikt:Velo Higueras M, Douglas F, Kennedy C. Exploring women's motivations to freebirth and their experience of maternity care: A systematic qualitative evidence synthesis. Midwifery, 2024.
I forskningsöversikten beskrivs kvinnornas väg mot frifödsel under temat ”A quest for a safer birth”. Frifödsel var sällan kvinnornas förstahandsval, utan växte fram i relation till strukturella och relationella hinder för att få den vård de önskade.
Läs forskningsöversikten här
Du som vill läsa Sofias berättelse på Föda med stöd hittar den här: Tågresan
Prenumerera på bonuspodden här

Just nu rekryterar vi deltagare till en studie om stöd efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Läs mer och anmäl dig på rewritebirth.se
I den här studien vill vi se om ett patientlett samtal om förlossningsupplevelsen och en skrivbaserad psykologisk behandling kan minska symtom på posttraumatisk stress efter en traumatisk förlossningsupplevelse. Studien är en randomiserad kontrollerad studie (RCT), vilket betyder att alla deltagare lottas till olika former av stöd. Alla som deltar kommer erbjudas ett individuellt stöd i någon form inom 6 månader.
I det här poddavsnittet samtalar jag med initiativtagarna till forskningsprojektet ReWrite Birth: Elisabet Rondung och Elin Ternström. Vi pratar om varför den här stora studien behövs, hur många som drabbas av posttraumatisk stress efter födseln och på vilket sätt vi hoppas kunna hjälpa dig som har drabbats! 
Nu söker vi dig som
Är 18 år eller äldre
Har haft en traumatisk förlossning för 3–12 månader sedan
Känner av symtom som kan vara kopplade till posttraumatisk stress (du behöver inte ha en diagnos)
Kan läsa och skriva på svenska
Har tillgång till dator med internet, kamera och mikrofon/högtalare
Kan delta i digitala samtal under kontorstid
Anmäl dig här: rewritebirth.se
I poddavsnittet samtalar vi om att deltagarna kommer lottas till olika grupper och vi syftar då på "grupper" som ska studeras vetenskapligt. Det är inte gruppterapi vi syftar på  - alla som deltar kommer erbjudas stöd enskilt.

I flera år har Bella arbetat som studie och yrkesvägledare och stöttat människor genom olika val, förändringsprocesser och brytpunkter i livet. Valkompetens kan vara avgörande när vi ska köpa bostad, välja en utbildning, rösta på ett parti eller köpa en bil. 
Men födandet då? Kvinnor uppmuntras knappast att ta agens över sitt eget födande, även om det kan verka så på ytan. Hur kan man påverka sin valkompetens i födandet? Och varför är valkompetens viktigt i födandet? 
Det kollektiva undermedvetna är ett annat spännande ämne vi berör. Vad är det och hur påverkar det oss när vi föder? Det är heller inget statiskt som inte kan förändras.
Idag arbetar Bella som doula - du hittar hennes tjänster här:
https://www.cooladoulan.se/
 
Intresseanmälan Värkstark medlemskap
 
 
 

Mikaela Qviberg lämnade sin läkartjänst efter knappt tio år och valde att vidareutbilda sig till doula. Idag arbetar hon som doula, samtalsterapeut och EFT- tapping- terapeut.
Varför valde hon att lämna en trygg läkartjänst med den status och cred som följer med det?
I det här avsnittet samtalar vi om skolmedicin versus andra perspektiv på människan och kommer in på den moderna medicinens triumf - kejsarsnittet. Mikaela har nämligen skapat en kurs specifikt för dig som ska föda med ett kejsarsnitt, du hittar den här:
Tryggare kejsarsnitt
Inför hennes eget kejsarsnitt fick hon endast op-info med info om tvätt med hibiscrub, inget om att hon skulle föda sitt barn. Ett kejsarsnitt är en stor bukoperation ja - men det är också en födsel och dessa måste kunna samexistera. Vi samtalar om att ha egen agens inför en planerad kejsarfödsel, MAC (mother assisted cesarian) och vikten av att förbereda sig även inför denna typ av födsel.
Du kan läsa mer om Mikaela och de tjänster hon erbjuder här:
https://www.birthandbeyond.se/oversiktterapi
 
Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här
 

Sigrid är äldst i en stor syskonskara. På tröskeln till sitt eget vuxenblivande förlorade hon sin lillebror under dramatiska omständigheter. Vad var det egentligen som hände? Sigrid berättar här från sitt eget perspektiv som storasyster. Om att sörja en bror hon aldrig fick lära känna, om korridorerna till neonatalavdelningen och hur vissa scener som utspelade sig på sjukhuset fortfarande är djupt inpräntade i minnet. 
Hur kom dessa erfarenheter att påverka Sigrid när hon själv blev gravid?
Ett innerligt och personligt avsnitt om sorg - men också om glädje.
Idag arbetar Sigrid som PTP-psykolog och doula, läs mer här:
https://www.psykologdoulorna.se/
Tillsammans med sin kollega Malin driver hon podden psykologdoulorna.
 

Föds barn så pass omogna att det finns fog för att prata om en fjärde trimester? Josefine är BVC-sjuksköterska, doula och aktuell med boken Den fjärde trimestern – barnets första tid ur ett evolutionärt perspektiv. Hon berättar om det nyfödda barnet som lånar av sin mammas funktioner och som inte har en aning om den moderna tid vi lever i - och de förväntningar som kommer med det. Har vi i själva verket blivit så moderna att vi lite har tappat kontakten med de homo sapiens vi faktiskt är? 
Med hjälp av evolutionsbiologi och anknytningsperspektiv utforskar vi varför nyfödda barn beter sig som de gör, varför deras behov är så robusta och hur den kunskapen kan hjälpa oss att känna en större trygghet i föräldraskapet.
Vi samtalar om barns skrik och hur långa amningsperioder som egentligen borde vara "normalt" om man sneglar på när vi kommer in i puberteten och blir könsmogna. Varför föder tex inte schimpanser och orangutanger barn på löpande band?  De har ju knappast tillgång till några preventivmedel. 
Vi pratar om varför det är naturligt att samsova, bära och amma sina barn läänge. 
Josefine Janke och hennes bok hittar du här: https://bebisenochvi.se/
 
Ladda ner din guide till rutiner här
 

Om kvinnlig njutning, kåthet och erotisk energi.
I Sverige är vi bra på att prata om sex - men är vi verkligen så bra på att prata om sex?
Titeln sexolog har fått något nästan folkligt över sig, samtidigt som allt med sexualitet inte riktigt låter sig ringas in. För där finns också något existentiellt, gränsöverskridande, förtrollat och kanske till och med heligt. Samma kraftkälla som en riktigt bra födelseupplevelse kan vara, kan sex vara. Det är att få tillgång till ett annat rum - som fiktion, fast i verkligheten.
Erika Alsborn är sex-, njutnings- och sensualitetscoach för kvinnor. Hon beskriver sig som en sensuell, grundad, självsäker, sexig och multiorgasmisk tvåbarnsmamma och fru. Vi pratar om kåthet som livskraft och om varför riktigt bra sex kan kännas lika transformerande som en euforisk födelseupplevelse. Vad finns det för paralleller mellan sexualitet och födande? Och vad händer när kvinnor "får lov" till sin kropp, sin njutning och sin erotiska energi?
 
https://www.erikaalsborn.com
 
Ladda ner din guide till rutiner!
 
 

Sofia Elmström började ta doulauppdrag i slutet av oo-talet då när det fortfarande var relativt nytt i Sverige. Hon har doulat sen dess men tvekar ändå inför att presentera sig som doula. Hennes viktigaste verktyg i födanderummet är närvaron och det verktyg som kallas för kraniosakral biodynamik - som innebär ett stödjande av kroppens egna processer.
Det här är inget vanligt poddavsnitt! Avsnittet är nästan som en behandling i sig. Du kommer känna närvaron, havet och det andäktiga när du lyssnar. Så lägg dig gärna bekvämt tillrätta och lyssna till Sofias underbara röst. Tyngden. Närvaron.
Less is more.
 
Du hittar Sofia här: https://www.togather.se/
 
Ladda ner din Guide till rutiner här
 

Den första graviditeten slutade i ett traumatiskt missfall. När Märta blev gravid igen ville hon föda hemma, i trygghet och på sina egna villkor. Men så kom beskedet att barnet låg i säte. Och hon ville inte vända sig.
Drömmen om hemfödsel övergick då till något annat: en kamp mot två drakar. Den egna draken och sjukhusdraken. För kunskapen om och viljan att stödja kvinnor som vill föda vaginalt i säte varierar stort mellan olika kliniker. Väldigt få läkare och barnmorskor har erfarenhet av att bistå helt fysiologiska sätesfödslar, och de flesta barn som inte vänder sig efter ett vändningsförsök föds idag med kejsarsnitt. Men det ville inte Märta.
För henne handlade födseln om något mer. Hon såg den som en passagerit - en möjlighet att träda in i moderskapet utan ännu ett trauma i kroppen. Hon ville ge både sig själv och sitt barn de bästa möjliga förutsättningarna för en trygg start tillsammans.
Tillsammans med sin man och en erfaren hembarnmorska började hon därför planera för en fysiologisk sätesfödsel. En plan som gick helt emot sjukhusets egna rutiner.
 
Ladda ner din guide till rutiner här

Vad är ett förlossningsbrev? Varför började kvinnor skriva dem och hur mottas de idag på förlossningen? Jag och barnmorskan Maria Strand Helzenius nördar ner oss i förlossningsbrevets historia, funktion och problematik. Fenomenet med "birth plans" växte fram som en motreaktion mot en allt mer medikaliserad och standardiserad förlossningsvård under 60-, 70- och 80-talen där kvinnors egna önskemål ej efterfrågades.
Men hur fungerar förlossningsbrevet i praktiken idag? Blir det ett verktyg för verklig delaktighet eller mest ett desperat försök att kontrollera något som inte låter sig styras? Och vad säger forskningen om förlossningsbrevets betydelse? 
För dig som står i begrepp att författa ett ett eget brev inför födseln kommer du få insikter kringnär ett förlossningsbrev faktiskt kan stärka upplevelsen av stöd, kontroll och trygghet - och när de riskerar att reduceras till tomma floskler utan verklig betydelse. 
Maria Strand Helzenius hittar du här https://mariabla.se/
Passa på att bli en del av Värkstark medlemskap innan portarna stänger!