Värkstark med Märta Cullhed Engblom

Föds barn så pass omogna att det finns fog för att prata om en fjärde trimester? Josefine är BVC-sjuksköterska, doula och aktuell med boken Den fjärde trimestern – barnets första tid ur ett evolutionärt perspektiv. Hon berättar om det nyfödda barnet som lånar av sin mammas funktioner och som inte har en aning om den moderna tid vi lever i - och de förväntningar som kommer med det. Har vi i själva verket blivit så moderna att vi lite har tappat kontakten med de homo sapiens vi faktiskt är? 
Med hjälp av evolutionsbiologi och anknytningsperspektiv utforskar vi varför nyfödda barn beter sig som de gör, varför deras behov är så robusta och hur den kunskapen kan hjälpa oss att känna en större trygghet i föräldraskapet.
Vi samtalar om barns skrik och hur långa amningsperioder som egentligen borde vara "normalt" om man sneglar på när vi kommer in i puberteten och blir könsmogna. Varför föder tex inte schimpanser och orangutanger barn på löpande band?  De har ju knappast tillgång till några preventivmedel. 
Vi pratar om varför det är naturligt att samsova, bära och amma sina barn läänge. 
Josefine Janke och hennes bok hittar du här: https://bebisenochvi.se/
 
Ladda ner din guide till rutiner här
 

Om kvinnlig njutning, kåthet och erotisk energi.
I Sverige är vi bra på att prata om sex - men är vi verkligen så bra på att prata om sex?
Titeln sexolog har fått något nästan folkligt över sig, samtidigt som allt med sexualitet inte riktigt låter sig ringas in. För där finns också något existentiellt, gränsöverskridande, förtrollat och kanske till och med heligt. Samma kraftkälla som en riktigt bra födelseupplevelse kan vara, kan sex vara. Det är att få tillgång till ett annat rum - som fiktion, fast i verkligheten.
Erika Alsborn är sex-, njutnings- och sensualitetscoach för kvinnor. Hon beskriver sig som en sensuell, grundad, självsäker, sexig och multiorgasmisk tvåbarnsmamma och fru. Vi pratar om kåthet som livskraft och om varför riktigt bra sex kan kännas lika transformerande som en euforisk födelseupplevelse. Vad finns det för paralleller mellan sexualitet och födande? Och vad händer när kvinnor "får lov" till sin kropp, sin njutning och sin erotiska energi?
 
https://www.erikaalsborn.com
 
Ladda ner din guide till rutiner!
 
 

Sofia Elmström började ta doulauppdrag i slutet av oo-talet då när det fortfarande var relativt nytt i Sverige. Hon har doulat sen dess men tvekar ändå inför att presentera sig som doula. Hennes viktigaste verktyg i födanderummet är närvaron och det verktyg som kallas för kraniosakral biodynamik - som innebär ett stödjande av kroppens egna processer.
Det här är inget vanligt poddavsnitt! Avsnittet är nästan som en behandling i sig. Du kommer känna närvaron, havet och det andäktiga när du lyssnar. Så lägg dig gärna bekvämt tillrätta och lyssna till Sofias underbara röst. Tyngden. Närvaron.
Less is more.
 
Du hittar Sofia här: https://www.togather.se/
 
Ladda ner din Guide till rutiner här
 

Den första graviditeten slutade i ett traumatiskt missfall. När Märta blev gravid igen ville hon föda hemma, i trygghet och på sina egna villkor. Men så kom beskedet att barnet låg i säte. Och hon ville inte vända sig.
Drömmen om hemfödsel övergick då till något annat: en kamp mot två drakar. Den egna draken och sjukhusdraken. För kunskapen om och viljan att stödja kvinnor som vill föda vaginalt i säte varierar stort mellan olika kliniker. Väldigt få läkare och barnmorskor har erfarenhet av att bistå helt fysiologiska sätesfödslar, och de flesta barn som inte vänder sig efter ett vändningsförsök föds idag med kejsarsnitt. Men det ville inte Märta.
För henne handlade födseln om något mer. Hon såg den som en passagerit - en möjlighet att träda in i moderskapet utan ännu ett trauma i kroppen. Hon ville ge både sig själv och sitt barn de bästa möjliga förutsättningarna för en trygg start tillsammans.
Tillsammans med sin man och en erfaren hembarnmorska började hon därför planera för en fysiologisk sätesfödsel. En plan som gick helt emot sjukhusets egna rutiner.
 
Ladda ner din guide till rutiner här

Vad är ett förlossningsbrev? Varför började kvinnor skriva dem och hur mottas de idag på förlossningen? Jag och barnmorskan Maria Strand Helzenius nördar ner oss i förlossningsbrevets historia, funktion och problematik. Fenomenet med "birth plans" växte fram som en motreaktion mot en allt mer medikaliserad och standardiserad förlossningsvård under 60-, 70- och 80-talen där kvinnors egna önskemål ej efterfrågades.
Men hur fungerar förlossningsbrevet i praktiken idag? Blir det ett verktyg för verklig delaktighet eller mest ett desperat försök att kontrollera något som inte låter sig styras? Och vad säger forskningen om förlossningsbrevets betydelse? 
För dig som står i begrepp att författa ett ett eget brev inför födseln kommer du få insikter kringnär ett förlossningsbrev faktiskt kan stärka upplevelsen av stöd, kontroll och trygghet - och när de riskerar att reduceras till tomma floskler utan verklig betydelse. 
Maria Strand Helzenius hittar du här https://mariabla.se/
Passa på att bli en del av Värkstark medlemskap innan portarna stänger!
 

Freebirth. Frifödsel. Eller bara... en vanlig födsel. Sandra Eriksson ville föda sitt andra barn fysiologiskt - hemma. Eftersom hon bor med sin familj i Östersund stod hoppet till den enda verksamma hembarnmorskan i hela Norrland som själv är bosatt i Umeå. Alternativet för Sandra var att åka in till sjukhuset mot sin vilja eller att föda medicinskt oassisterat i hemmet, också det mot sin vilja.
Hur det blev? Jo, Sandras andra födsel kom att bli något av det mest stärkande och kraftfulla hon upplevt i sitt liv. En riktig friskfaktor som hon själv uttrycker det. Varje gång hon tänker på den får hon en liten boost.
I avsnittet kommer vi in på hur orättvist det är att tur ska få spela en så stor roll i ett så avgörande ögonblick som en födsel är, hur det är att vara sambo och behöva ta ett medicinskt ansvar man själv inte känner sig helt bekväm med - och regionen som inte inte ville skicka en ambulans om Sandra inte tänkte följa med in till sjukhuset.
Men också om att fatta ett eget beslut efter att ha gjort en egen riskvärdering. För det handlar inte om risk versus ingen risk utan snarare om att vissa risker måste ställas mot andra risker.
Till Sandras hemsida naturkraftfoto.se
 
 
Bli en del av Värkstark medlemskap!
 
 
 
 
 
 

Alla som har fått barn vet hur ogärna de vill sova i egen säng. Ändå försöker många förtvivlat följa det rådet. Men när uppstod egentligen idén om att ett litet barn ska sova själv? Jag samtalar med Eva-Lotta Funkquist som är docent vid Uppsala universitet, barnsjuksköterska, barnmorska och forskare inom amning, spädbarns sömn och föräldrars psykiska hälsa.
Vi pratar om varför så många spädbarn i västvärlden beskrivs ha “sömnproblem” och vad det egentligen säger om våra förväntningar snarare än om barnen. Vi diskuterar Socialstyrelsens råd om samsovning och hur nyblivna föräldrar hanterar ett råd som inte riktigt matchar verkligheten.
Vad är säker samsovning? Vilka risker finns och hur kan de minskas? Vilka är fördelarna för både barn och föräldrar? Hur hänger samsovning ihop med amning och anknytning? Och vilket råd är viktigast att följa för att förhindra plötslig spädbarnsdöd?
Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här
Anmäl intresse till Värkstark community
Föda fysiologiskt i en teknokratisk modell
 
 
 

Vad säger villkoren på ett sjukhus i Nicaragua om födandets villkor i Sverige?
Som ung backpacker i Latinamerika upptäckte Lisa att hon var gravid. När hon kom tillbaka till Sverige några månader senare och sökte mödravård möttes hon inte av nyfikenhet eller stöd utan av en utskällning för att hon inte hade kommit tidigare. En fråga började brinna inom henne: varför ser bemötandet kring graviditet och födande ut som det gör?
När hon födde sitt första barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala upplevde hon att hennes önskemål och integritet inte respekterades. Sitt andra barn valde hon därför att föda hemma med barnmorskan Kirsten Nisted.
Lisa reste senare tillbaka till Nicaragua med hela sin familj för att göra sitt examensarbete inom kulturantropologi: Biopolitics on Birth. I sin studie intervjuade hon vårdpersonal och kvinnor på ett sjukhus i León i Nicaragua, traditionella hembarnmorskor i samma region och jämförde deras perspektiv med förlossningsvården i Sverige och framförallt i Uppsala. 
Ett spännande samtal om födandets biopolitik, om skillnader och likheter mellan Nicaragua och Sverige, om institutionell makt och individuellt motstånd. Om hur den personliga erfarenheten är  politisk.

Agneta Bergenheim är en av Sveriges mest erfarna hembarnmorskor med närmare 40 års erfarenhet och ett stort antal hemfödslar bakom sig. Hon har följt kvinnor och familjer genom födande i flera decennier! Trots kritik, kollegialt motstånd och ifrågasättanden i media började hon arbeta med hemfödslar i Uppsala på 80-talet. Det krävde mod och en stark inre kompass. Hennes livsval har inneburit ensamhet och smärta men också stärkt tilliten till alla de processer som värnar livet och framförallt till kvinnors unika förmågor i födandet. Agneta själv är nu en unik bärare av kunskap. Och för många har hon varit den fasta punkten, den som stått kvar när andra har backat ut ur rummet.
I samtalet rör vi oss genom hela hennes barnmorskeliv. Vad händer när ens yrkesidentitet skaver mot den vårdmodell man arbetar i? Agneta berättar om krocken mellan den teknokratiska och den holistiska modellen samt vikten av att se HELA kvinnan. Och om kärlekspotentialen. Nåden.
Perspektivförskjutning - från barnmorska till jordemor
Ladda ned din guide till rutiner i förlossningsvården här
Anmäl intresse till Värkstark community
 

Hur är det egentligen att födas från det mörka och varma till en stark spotlight rakt i ansiktet? Hur känns det att få en skalpelektrod iskruvad i huvudet? I det här samtalet med doula Mathilda Fransson berör vi barnets egen upplevelse av att födas. För det är paradoxalt hur argumentet "barnets bästa" ofta används när det handlar om säkerheten i födandet - samtidigt som barnets egen _upplevelse_ av att födas inte tas någon hänsyn till. Som om upplevelsen inte skulle påverka barnet överhuvudtaget. 
Mathilda har varit verksam som doula i några år men sitter redan på en hop med insikter som hon delar med sig av i det här avsnittet.
Är det till exempel en helt fysiologisk födsel när man bryter upp och åker in till sjukhuset strax innan det är dags att börja krysta?
Mathilda Franssons instagramkonto heter @mumdoula
Ladda ner din guide till rutiner i förlossningsvården här